Hejsan-svejsan!
hallå där! Idag har jag och Alfonso sprungit och letat lite sponsorer igen! Det gick faktist rätt bra om jag får säga det själv!
Sen gick vi iallafall till biblioteket för att leta lite telefonnummer och mailadresser.
När vi satte oss vid en dator såg vi att den var upp-och-ner! Alltså inte själva datorn utan displayen eller vad man ska säga! Hahaha det var lite kul! Vi försökte att fixa det men det gick inte så bra så vi struntade i det och skrev in allt upp-och-ner. Det var faktist väldigt svårt, eftersom vi skulle även läsa upp-och-ner!
Rätt som det var när Alfonso försökte att läsa upp-och-ner från bloggen för mig, ( jag hade inte läst att jag var a.k.a. gelé..) kom det
några småtjejer och sa att de hade bokat datorn. -Okej, sa jag. Eh den är lite eh.. hm.. konstig. Sen gick vi därifrån och Alfonso dog av skratt. Men han återuppstod så småning om, sakta men säkert, bit för bit, ben för ben, nej jag skojade.... eller gjorde jag?! :O
Tjejerna började fingra på datorn med förbryllade miner (som ni redan vet är ju bilden upp-och-ned).
Nej! utbrister Alfonso, efter ett tag då vi funderat på vad vi ska skriva på bloggen. Anledningen var att de hade fått bilden normal igen.
Observera att de tjejerna är mindre/yngre än 7 år. Vi är nog otekniska. :(
Okej.. sen spårade det verkligen ur på biblioteket.. Det började när jag hittade den fruktade lila snurrstolen, och satte mig i den! (för alla er som också är library lovers vet att den och dess vänner finns vid ungdomsböckerna) Där hittade jag först en språkresetidning. I den fanns (finns) en bild på två koalor som slickar på varandra. Det är äkta kärlek det! Vi har bildbevis faktiskt!
Sen hittade jag en bra bok som föll ner i min famn...typ. Sen när jag försökte (motvilligt rättare sagt, Alfonso tvingade mig att lägga bort den) så rev jag hela, halva biblioteket.. nästan. Sen gick vi därifrån :)
Datorn som vi fick använda...
..så här kände vi oss då!
Koalorna! inte världens bästa bild, men men! Detta är kärlek!
Jag och den bästa stolen i världshistorien! Och boken förstås!
Sen gick vi iallafall till biblioteket för att leta lite telefonnummer och mailadresser.
När vi satte oss vid en dator såg vi att den var upp-och-ner! Alltså inte själva datorn utan displayen eller vad man ska säga! Hahaha det var lite kul! Vi försökte att fixa det men det gick inte så bra så vi struntade i det och skrev in allt upp-och-ner. Det var faktist väldigt svårt, eftersom vi skulle även läsa upp-och-ner!
Rätt som det var när Alfonso försökte att läsa upp-och-ner från bloggen för mig, ( jag hade inte läst att jag var a.k.a. gelé..) kom det
några småtjejer och sa att de hade bokat datorn. -Okej, sa jag. Eh den är lite eh.. hm.. konstig. Sen gick vi därifrån och Alfonso dog av skratt. Men han återuppstod så småning om, sakta men säkert, bit för bit, ben för ben, nej jag skojade.... eller gjorde jag?! :O
Tjejerna började fingra på datorn med förbryllade miner (som ni redan vet är ju bilden upp-och-ned).
Nej! utbrister Alfonso, efter ett tag då vi funderat på vad vi ska skriva på bloggen. Anledningen var att de hade fått bilden normal igen.
Observera att de tjejerna är mindre/yngre än 7 år. Vi är nog otekniska. :(
Okej.. sen spårade det verkligen ur på biblioteket.. Det började när jag hittade den fruktade lila snurrstolen, och satte mig i den! (för alla er som också är library lovers vet att den och dess vänner finns vid ungdomsböckerna) Där hittade jag först en språkresetidning. I den fanns (finns) en bild på två koalor som slickar på varandra. Det är äkta kärlek det! Vi har bildbevis faktiskt!
Sen hittade jag en bra bok som föll ner i min famn...typ. Sen när jag försökte (motvilligt rättare sagt, Alfonso tvingade mig att lägga bort den) så rev jag hela, halva biblioteket.. nästan. Sen gick vi därifrån :)
Datorn som vi fick använda...
..så här kände vi oss då!
Koalorna! inte världens bästa bild, men men! Detta är kärlek!
Jag och den bästa stolen i världshistorien! Och boken förstås!
Kommentarer
Trackback
