Dag 9 (torsdag 3 november)
Jag försov mig lite.. ehehe. Jag varuppe lite sent igår, jag tror jag lade mig 00.42. Sen vaknade jag med ett ryck 7.35, och vi skulle åka 08.00! Men det gick bra, jag fick äta frukost snabbt.
Nu är vi på dagiset i Moldes. (som ligger ca 1 timme från Salta) Det är mycket fint här och barnen är söta, fast väldigt vilda... Föreståndarinnan här har en väldig basröst. Nu ska vi fika!
Nu äter barnen lunch. Vi var med när de sjöng och tröck av sina händer på papper. Sen så lekte de och övade på en dans. Efter att barnen hade fått sin frukost gick vi till kommunhuset här i Moldes. Vi fick prata med två män där. Annica översatte åt oss, och vi fick svar på frågor - inte alla men nästan alla.
Här i Moldes bor det 5000 människor och barnen som får gå på dagis har det väldigt bra. De får mat, omsprg och en bra grund för att börja skolan. Många barn här, bor med sina mammor - som är ensamstående. Det är rätt så fattigt här och stor arbetslöshet. Men innan dagiset fanns, och fortfarande för de barn som inte går på dagis, så lämnas barnen själva hemma när föräldrarna går till jobbet.
Föreståndarinnan som heter Lilian brukara vara här. Det finns även fröknar här. Sen så bor Lilians son och sonhustru 1 meter från dagiset. Giselle (frun) arbetar på dagiset och hennes man Ezeqiel, är här ofta. Han tar tid med barnen och lyssnar på dem. Många barn här har ingen faderlig förebild så de brukar kalla honom för pappa.
Barnen har som grupp här i Moldes, det bättre än i San Alfonso och Quince de Setiembre. Men det finns barn som lever problematiska liv.
Det var en liten flicka som var ca 3 år. Hon heter Victoria och hon var så liten. Lisa trodde att hennes mamma var yngre än oss.
Denna dag är också jättevarm. Lilian trodde att de var 35C! Jag mådde ju lite dåligt, jag hade ont i magen, och huvudet var varmt, men jag drack vatten. Men det kändes som min mage och tarmsystem var vätskefyllda.... Så jag orkade inte leka med barnen, men jag gjorde det ändå sen. Barnen målade på sina händer och tröck på papper som de senare gav oss som avr där på besök. Man blev så rörd och berörd när man fick presenten. Det stod på teckningen: Ta med oss i era böner.
Sen fick vi mat, men jag hade ju ont i magen så de anpassade maten åt mig (och Lisa som också mådde lite blä). Till efterrätt fick vi jordgubbar! Efter det blev det bättre i magen och nu är jag bara hungrig! AG!
Efter detta besök åkte vi till en stuga som låg 5 km från Moldes. Där skulle vi fika. De som ägde huset lånade ut det till kyrkan Casa de Dios, när de själva inte var där! Det var en fin trästuga! Lisa sa att det såg ut som entimmerstuga som nybyggarna byggde i Arizona eller Minnesota. Vi fyra ungdomar (A,G,T och Elin) kollade runt på tomten. Jag råkade sticka mig på en kaktus när jag skulle bryta av en tagg. Efter det skulle vi kolla om man kunde döpas i en kanal som rann brevid huset. Vattnet hade minskat jättemycket! Vi hade badkläder på oss och gick i fr att testa. Det var suuuperskönt med det ljumma, sköna vattnet som bara nådde upp til knäna.
När vi skulle gå tillbaka till stugan så var det en get som stod i vägen (en familjs get). Jag öppehöll geten så att tjejerna kunde smita förbi, men när jag skulle springa förbi så åkte min vänstra flipflop av, eftersom jag var blöt. Så jag trampade på den torra stickiga marken. Jag fick en tagg in i foten... som jag tog bort och sen hjorde jag rent såret. Efter det gick vi 4 ut i buschen. Det var en OTROLIG VEGETATION! Självklart torrt och sanden var röd. Vi kom fram till ett stup med jättefin utsikt. Efter det blev det fika!
Efter vi fikat vid en damm/sjö gick vi och kollade i omgivningen. Det var jättefint, det såg ut som en sagoskog! Vi hittade ett träd som såg ut som kunskapens träd. Det var mycket bajs på marken av (kor?) och hästar. I Sverige är det gäss som skiter ner, här är det kor och hästar. Gabriella hittade en "halv-argentinsk.hästsko" som ho tog med sig hem hahah! Vi såg kaktusar som var lösa på marken och sedan kom vi fram till en sjä där det såg ut som en scen ur en naturfilm!
En sjö med mycket vegetation runtom och fåglar som badar, exotiska fåglar som flyger i flock på himlen. Sen gick det åsnor och hästar fritt där! En gacho (cowboy) red förbi och hälsade på oss. Sen åkte vi hemmåt, jag och Elin åkte i skuffen. Nu är vi hemma hos Cisneros och ska äta varma mackor!
Elin Henriksson har tagit alla bilder utom bilden på Victoria. Den har Tabita tagit.
Jag laddar upp fler bilder sen, som är KLOCKRENA TILL TEXTEN!!
Nu är vi på dagiset i Moldes. (som ligger ca 1 timme från Salta) Det är mycket fint här och barnen är söta, fast väldigt vilda... Föreståndarinnan här har en väldig basröst. Nu ska vi fika!
Nu äter barnen lunch. Vi var med när de sjöng och tröck av sina händer på papper. Sen så lekte de och övade på en dans. Efter att barnen hade fått sin frukost gick vi till kommunhuset här i Moldes. Vi fick prata med två män där. Annica översatte åt oss, och vi fick svar på frågor - inte alla men nästan alla.
Här i Moldes bor det 5000 människor och barnen som får gå på dagis har det väldigt bra. De får mat, omsprg och en bra grund för att börja skolan. Många barn här, bor med sina mammor - som är ensamstående. Det är rätt så fattigt här och stor arbetslöshet. Men innan dagiset fanns, och fortfarande för de barn som inte går på dagis, så lämnas barnen själva hemma när föräldrarna går till jobbet.
Föreståndarinnan som heter Lilian brukara vara här. Det finns även fröknar här. Sen så bor Lilians son och sonhustru 1 meter från dagiset. Giselle (frun) arbetar på dagiset och hennes man Ezeqiel, är här ofta. Han tar tid med barnen och lyssnar på dem. Många barn här har ingen faderlig förebild så de brukar kalla honom för pappa.
Barnen har som grupp här i Moldes, det bättre än i San Alfonso och Quince de Setiembre. Men det finns barn som lever problematiska liv.
Det var en liten flicka som var ca 3 år. Hon heter Victoria och hon var så liten. Lisa trodde att hennes mamma var yngre än oss.
Denna dag är också jättevarm. Lilian trodde att de var 35C! Jag mådde ju lite dåligt, jag hade ont i magen, och huvudet var varmt, men jag drack vatten. Men det kändes som min mage och tarmsystem var vätskefyllda.... Så jag orkade inte leka med barnen, men jag gjorde det ändå sen. Barnen målade på sina händer och tröck på papper som de senare gav oss som avr där på besök. Man blev så rörd och berörd när man fick presenten. Det stod på teckningen: Ta med oss i era böner.
Sen fick vi mat, men jag hade ju ont i magen så de anpassade maten åt mig (och Lisa som också mådde lite blä). Till efterrätt fick vi jordgubbar! Efter det blev det bättre i magen och nu är jag bara hungrig! AG!
Efter detta besök åkte vi till en stuga som låg 5 km från Moldes. Där skulle vi fika. De som ägde huset lånade ut det till kyrkan Casa de Dios, när de själva inte var där! Det var en fin trästuga! Lisa sa att det såg ut som entimmerstuga som nybyggarna byggde i Arizona eller Minnesota. Vi fyra ungdomar (A,G,T och Elin) kollade runt på tomten. Jag råkade sticka mig på en kaktus när jag skulle bryta av en tagg. Efter det skulle vi kolla om man kunde döpas i en kanal som rann brevid huset. Vattnet hade minskat jättemycket! Vi hade badkläder på oss och gick i fr att testa. Det var suuuperskönt med det ljumma, sköna vattnet som bara nådde upp til knäna.
När vi skulle gå tillbaka till stugan så var det en get som stod i vägen (en familjs get). Jag öppehöll geten så att tjejerna kunde smita förbi, men när jag skulle springa förbi så åkte min vänstra flipflop av, eftersom jag var blöt. Så jag trampade på den torra stickiga marken. Jag fick en tagg in i foten... som jag tog bort och sen hjorde jag rent såret. Efter det gick vi 4 ut i buschen. Det var en OTROLIG VEGETATION! Självklart torrt och sanden var röd. Vi kom fram till ett stup med jättefin utsikt. Efter det blev det fika!
Efter vi fikat vid en damm/sjö gick vi och kollade i omgivningen. Det var jättefint, det såg ut som en sagoskog! Vi hittade ett träd som såg ut som kunskapens träd. Det var mycket bajs på marken av (kor?) och hästar. I Sverige är det gäss som skiter ner, här är det kor och hästar. Gabriella hittade en "halv-argentinsk.hästsko" som ho tog med sig hem hahah! Vi såg kaktusar som var lösa på marken och sedan kom vi fram till en sjä där det såg ut som en scen ur en naturfilm!
En sjö med mycket vegetation runtom och fåglar som badar, exotiska fåglar som flyger i flock på himlen. Sen gick det åsnor och hästar fritt där! En gacho (cowboy) red förbi och hälsade på oss. Sen åkte vi hemmåt, jag och Elin åkte i skuffen. Nu är vi hemma hos Cisneros och ska äta varma mackor!
Elin Henriksson har tagit alla bilder utom bilden på Victoria. Den har Tabita tagit.
Jag laddar upp fler bilder sen, som är KLOCKRENA TILL TEXTEN!!
HAHAHA
Det känns som all min tid för bloggande försvinner..
"jag kommer nog blogga lite senare idag"
"jag ska blogga imorgon"
"imorgon då ni, då kommer ni få nya inlägg att läsa".....
Just nu känner jag att jag måste göra något åt detta... Klockan är 23.06 och jag är trött. Men imorgon hoppas jag att när jag kommit hem från skola och allt, att jag kan ta tid att fortsätta berätta om allt fantastiskt vi fick vara med om! Jag kan inte lova något men jag hoppas och TROR att jag kommer skriva något imorgon.
Det gäller bara att ta tid för saker och ting!
Peace out! Ni kommer få er belöning inom sinom tid.
"jag kommer nog blogga lite senare idag"
"jag ska blogga imorgon"
"imorgon då ni, då kommer ni få nya inlägg att läsa".....
Just nu känner jag att jag måste göra något åt detta... Klockan är 23.06 och jag är trött. Men imorgon hoppas jag att när jag kommit hem från skola och allt, att jag kan ta tid att fortsätta berätta om allt fantastiskt vi fick vara med om! Jag kan inte lova något men jag hoppas och TROR att jag kommer skriva något imorgon.
Det gäller bara att ta tid för saker och ting!
Peace out! Ni kommer få er belöning inom sinom tid.
Hmm...
Okej jag hann inte skriva ett inlägg om resan och dag 9. Men imorgon då du, då ska du få din lön du tappra krigare! För då har jag sovmorgon och hinner skriva ett inlägg. Men en bild kan jag ju alltid bjuda på :)
Hola
Hej på er igen i den kalla kylan!
Det blev visst inget nytt inlägg, men här kommer ett inlägg. Jag ska skriva ett reportage om vår resa till en tidning. Men efter det ska jag fortsätta berätta om vår fantastiska resa. Jag hade ett Argentina-möte för min familj för ett tag sedan. Där berättade jag om resan som vi gjorde. Jag visade bilder och filmklipp, och tiden rann iväg.. jag råkade prata i 3 timmar. Haha.
Ibland när man kollar på bilderna från Argentina så längtar man tillbaka.. Speciellt nu när det är så kallt, men det var heller inte kul när det var 36C i skuggan..
Hoppas det är bra med er!
Det blev visst inget nytt inlägg, men här kommer ett inlägg. Jag ska skriva ett reportage om vår resa till en tidning. Men efter det ska jag fortsätta berätta om vår fantastiska resa. Jag hade ett Argentina-möte för min familj för ett tag sedan. Där berättade jag om resan som vi gjorde. Jag visade bilder och filmklipp, och tiden rann iväg.. jag råkade prata i 3 timmar. Haha.
Ibland när man kollar på bilderna från Argentina så längtar man tillbaka.. Speciellt nu när det är så kallt, men det var heller inte kul när det var 36C i skuggan..
Hoppas det är bra med er!
Hej!
Förlåt att vi inte uppdaterat på ett ganska bra tag. Vi har haft ganska mycket att göra. Okej man ska inte bortförklara sig, men det är faktiskt sant. Men nästa gång, förhoppningsvis, har det kommit upp ett nytt inlägg!
Perdon (förlåt)
Dag 8 (onsdag 2 november)
Nu är det onsdagkväll och vi sitter i köket och skriver loggbok och vykort. Ja idag var vi ju på San Alfonso. Vi hade med oss presenter: ett pussel, doktorset, kastrull och köksset och två böcker. Barnen blev jätteglada! Vi fick visa barnen hur man gjorde och lekte. Vi hjälpte dem och sjöng med dem. Det var fler barn idag än i måndags. Idag var det 13 barn, 8 pojkar och 5 tjejer. Vi gick även in till rummet brevid där det var läxhjälp för de lite äldre barnen i 10-12 års åldern. En kvinna som heter Susanna hjälpte dem.
Efter det kikade vi in till de snälla mattanterna som gjorde egen pasta. Efter att barnen haft en fysisk aktivitet ute och att vi lekt katt och råtta med dem så tvättade de händerna, för nu skulle det bli lunch. Alla barnen hade en ryggsäck och i den hade de en egen mugg och (hand)duk. När vi kom dit fick barnen methe, ett slags kryddstarkt te. Man har det i en särskild mugg och dricker det med en särskilt sugrör.
(Mmm nu sitter jag och äter ost-och-skink macka och en äggmacka med kaviar. Synd bara att brödet är ljust, det skulle vara så gott med mörkt bröd! Annica berättade att hon köpte mörkt bröd på ett bageri och hon var så glad över att ha mörkt bröd. Nästa gång hon skule köpa det så fanns det inte så hon frågade vart det var. Då sa de att det visst fanns det brödet, bara att de glömt ha i färgämnet så att det blev mörkt... Då blev hon besviken..)
Sen gick barnen hem och vi åt mat på dagiset. Det var en upplevelse... Vi fick Arroz con leche till efterätt, jag var den enda som åt upp allt!
Sen åkte vi på indianmarknad, det var väldigt varmt i affärerna, tur att jag hade med mig vattenflaska! Jag köpte en stickad tröja för 120 peso! Sen efter det åkte vi till ett område där kyrkan har en utpost. I det området är det ganska fattigt och det finns mycket problem.. Vi åkte hem till en pojke som brukar komma på barnmötena som kyrkan anordnar i området. Pojken heter Facundo och är 10 år.
Han bor med sin mamma, pappa och 3 syskon och en moster. De bor på en liten tomt med tre tegelbyggnader som inte har några bra fönster eller dörrar. Det hängde handdukar och skynken för på vissa ställen. Elin gav dem presenter och Lisa hade med sig matkassar som hon köpt till dem. Facundos lillebror; Samuel som är 2-3 år och jag blev kompisar. Han kastade en boll till mig och vi lekte. Facundo och hans syskon visade oss kort på dem när de slutata skolan mm. Lisa fick ett varsitt kort av Facundo och hans storasyster Abriza. Hon blev jätteglad!
Mamman berättade att när hon väntade Samuel så sade läkarna att antingen dör hon eller barnet. Men hon gick till kyrkan och man bad för henne. En kvinna fick ett tilltal och sade att födelsn skulle gå bra och att hon skulle få en son som hon skulle heta Samuel. Sen gjorde hon kejsarsnitt och hon bad att det skulle gå bra, och det gjorde det ju! Mamman har inte varit i kyrkan på länge och hon har längtat efter besök, så det betydde jättemycket för henne att vi kom. När vi sjöng och bad för dem grät mamman. Barnen gav oss en varsin blomma som tack för att vi kom.
Åh man blev så berörd. De hade inte mycket men det gav oss blommor från deras lilla trädgård. Åh vad man vill ta hand om dessa barn!! Man blir så, ja det är svårt att beskriva i ord hur man känner!
Man är med om så mycket här och man får så många olika intryck varje dag. Jag har gråtit mycket över att barnen är i en sådan situation. Men jag tackar Gud för det arbete som finns här i Salta. Att barnen får gå på dagis och barnmöte! De barn som går på dagis är lyckligt lottade att de går på dagis. Det är svårt att skriva allt i en liten bok. Det är sent och vi ska upp tidigt imorgon, förresten har jag skrivkramp. Hej svejs! :)
Efter det kikade vi in till de snälla mattanterna som gjorde egen pasta. Efter att barnen haft en fysisk aktivitet ute och att vi lekt katt och råtta med dem så tvättade de händerna, för nu skulle det bli lunch. Alla barnen hade en ryggsäck och i den hade de en egen mugg och (hand)duk. När vi kom dit fick barnen methe, ett slags kryddstarkt te. Man har det i en särskild mugg och dricker det med en särskilt sugrör.
(Mmm nu sitter jag och äter ost-och-skink macka och en äggmacka med kaviar. Synd bara att brödet är ljust, det skulle vara så gott med mörkt bröd! Annica berättade att hon köpte mörkt bröd på ett bageri och hon var så glad över att ha mörkt bröd. Nästa gång hon skule köpa det så fanns det inte så hon frågade vart det var. Då sa de att det visst fanns det brödet, bara att de glömt ha i färgämnet så att det blev mörkt... Då blev hon besviken..)
Sen gick barnen hem och vi åt mat på dagiset. Det var en upplevelse... Vi fick Arroz con leche till efterätt, jag var den enda som åt upp allt!
Sen åkte vi på indianmarknad, det var väldigt varmt i affärerna, tur att jag hade med mig vattenflaska! Jag köpte en stickad tröja för 120 peso! Sen efter det åkte vi till ett område där kyrkan har en utpost. I det området är det ganska fattigt och det finns mycket problem.. Vi åkte hem till en pojke som brukar komma på barnmötena som kyrkan anordnar i området. Pojken heter Facundo och är 10 år.
Han bor med sin mamma, pappa och 3 syskon och en moster. De bor på en liten tomt med tre tegelbyggnader som inte har några bra fönster eller dörrar. Det hängde handdukar och skynken för på vissa ställen. Elin gav dem presenter och Lisa hade med sig matkassar som hon köpt till dem. Facundos lillebror; Samuel som är 2-3 år och jag blev kompisar. Han kastade en boll till mig och vi lekte. Facundo och hans syskon visade oss kort på dem när de slutata skolan mm. Lisa fick ett varsitt kort av Facundo och hans storasyster Abriza. Hon blev jätteglad!
Mamman berättade att när hon väntade Samuel så sade läkarna att antingen dör hon eller barnet. Men hon gick till kyrkan och man bad för henne. En kvinna fick ett tilltal och sade att födelsn skulle gå bra och att hon skulle få en son som hon skulle heta Samuel. Sen gjorde hon kejsarsnitt och hon bad att det skulle gå bra, och det gjorde det ju! Mamman har inte varit i kyrkan på länge och hon har längtat efter besök, så det betydde jättemycket för henne att vi kom. När vi sjöng och bad för dem grät mamman. Barnen gav oss en varsin blomma som tack för att vi kom.
Åh man blev så berörd. De hade inte mycket men det gav oss blommor från deras lilla trädgård. Åh vad man vill ta hand om dessa barn!! Man blir så, ja det är svårt att beskriva i ord hur man känner!
Man är med om så mycket här och man får så många olika intryck varje dag. Jag har gråtit mycket över att barnen är i en sådan situation. Men jag tackar Gud för det arbete som finns här i Salta. Att barnen får gå på dagis och barnmöte! De barn som går på dagis är lyckligt lottade att de går på dagis. Det är svårt att skriva allt i en liten bok. Det är sent och vi ska upp tidigt imorgon, förresten har jag skrivkramp. Hej svejs! :)
Dag 7 (tisdag 1 november)
Utdrag ur Alfonsos Loggbok:
"Dagarna går så fort! Vi har snart varit här i en vecka. Man har fått så mycket intryck att det känns som som om vi har varit här superlänge. (Nu har jag dödat en liten skalbagge och en myra som var på min säng. Myran var ganska stor.. Gud låt det inte komma mer sällskap i sängen!)
Idag var vi och kollade på två andra dagis. Det första dagiset var ett mycket fint dagis. Väldigt färgglatt! Dagisschefen heter Albertino och han var jättesnäll och trevlig.
Vi och barnen
Dagisets kök
Utanför dagiset i San Benito.
Sen var vi på ett dagis i ett "problemområde". Barnen som inte hinnit gå hem (2 tjejer och 2 killar) i 4-5 års åldern var JÄTTESÖTA!!!!! Jag gav dem fart på en "karusell", de tyckte de om! Sen innan vi gick så kramade jag en liten tjej. Åh de var/är så söta! Man ville bara krama dem och ta med sig dem till Sverige! När vi skulle gå blev de ledsna för att jag skulle gå :'( Åh vad jag gillade dem!
Nej nu dör jag nästan, jag lyssnar på musik för att inte somna, men det gör jag ändå! BTW idag var vi tre, Elin (Hon kom igår kväll), Lisa och Pulina på en jättefin restaurang! Personalen var suppersnälla! Vi åt lomo - fint argentnskt kött. Det var gott. Vi kom dit vid 21 men då var vi de första gästerna. Eftersom argentinarna äter middag vid 23 tiden...
Men de gjorde iordning för oss och de bjöd på dryck och tiilltugg innan maten serverades. Dock var det inget lås på taletterna..men nu har man vant sig vid det... Det var mycket kött vi fick.. Jag är jättemätt. Sen tog vi en taxi/remiss hem.. Fast vi kollade innan hur chaffören såg ut inann vi satte oss i bilen. Men nu är vi hemma och jag är halvdöd. Sov gott! Zz z zzzz...
Vi på stan.
Salta by night
"Dagarna går så fort! Vi har snart varit här i en vecka. Man har fått så mycket intryck att det känns som som om vi har varit här superlänge. (Nu har jag dödat en liten skalbagge och en myra som var på min säng. Myran var ganska stor.. Gud låt det inte komma mer sällskap i sängen!)
Idag var vi och kollade på två andra dagis. Det första dagiset var ett mycket fint dagis. Väldigt färgglatt! Dagisschefen heter Albertino och han var jättesnäll och trevlig.
Vi och barnen
Dagisets kök
Utanför dagiset i San Benito.
Sen var vi på ett dagis i ett "problemområde". Barnen som inte hinnit gå hem (2 tjejer och 2 killar) i 4-5 års åldern var JÄTTESÖTA!!!!! Jag gav dem fart på en "karusell", de tyckte de om! Sen innan vi gick så kramade jag en liten tjej. Åh de var/är så söta! Man ville bara krama dem och ta med sig dem till Sverige! När vi skulle gå blev de ledsna för att jag skulle gå :'( Åh vad jag gillade dem!
Men de gjorde iordning för oss och de bjöd på dryck och tiilltugg innan maten serverades. Dock var det inget lås på taletterna..men nu har man vant sig vid det... Det var mycket kött vi fick.. Jag är jättemätt. Sen tog vi en taxi/remiss hem.. Fast vi kollade innan hur chaffören såg ut inann vi satte oss i bilen. Men nu är vi hemma och jag är halvdöd. Sov gott! Zz z zzzz...
Vi på stan.
Salta by night
Dag 6 (måndag 31 oktober)
Urdrag ur Gabriellas loggbok:
"Tänk att det är november imorgon och vi tre sitter här med Paulina och Lisa, ute i solen som steker och har det skoj. Hemma i Sverige är det säkert minusgrader, grått och kallt. Och här sitter vi, på andra sidan jordklotet i skinande sol och har nyss fått ätit en god middag!"
På morgonen hade vi fått vara på ettt dagis som heter "San Alfonso". Barnen där var först väldigt blyga, som alltid, men sen vågade de prata och leka med oss!
Det största problemet i det samhället som dagiset ligger i är ett kulturproblem, det är ingen som vill jobba, ingen som vill arbeta för sin lön, de vill bara ha pengar eller göra lätta saker. Därför får de inte riktigt in de pengar som de behöver.
Men barnen var väldigt söta och glada. Det roligaste de visste var att få se bilderna som Tabita tog på dem och de ville gärna visa upp de bilder de hade målat som deras fröken hade samlat i en var sin pärm, de var så stolta!
Barnen på dagiset!
Några av tjejerna
En glad liten kille!
Barnen visar Alfonso vad de har gjort!
Och så visar de mig vad de har målat!
När barnen målar så målar de mer på sig själva än vad de målar
på pappret!
Här spexar några killar framför kameran!
Det här är påväg till dagiset! Vill passa på att tacka Tabita för alla
fina bilder som hon har tagit!
Senare på eftermiddagen gick vi till ett slags köpcentrum som heter "Libertad" som betyder friheten! Där kan man köpa allt, och då menar jag verkligen allt. Det fanns allt från kläder till smycken till mat till bilar, och på parkeringen kunde man köpa pooler, så om man kände att man behövde en pool kunde man dra dit och shoppa!
Jag har tyvärr ingen bild på de som säljer poolerna just nu men det kommer!
Sen på kvällen skulle Elin komma, en tjej från Ljungby som också skulle göra ett projektarbete om barn och dagis i Salta. Så jag och Tabita åkte med Annika till flygplatsen för att hämta henne och hälsa henne välkommen!
"Tänk att det är november imorgon och vi tre sitter här med Paulina och Lisa, ute i solen som steker och har det skoj. Hemma i Sverige är det säkert minusgrader, grått och kallt. Och här sitter vi, på andra sidan jordklotet i skinande sol och har nyss fått ätit en god middag!"
På morgonen hade vi fått vara på ettt dagis som heter "San Alfonso". Barnen där var först väldigt blyga, som alltid, men sen vågade de prata och leka med oss!
Det största problemet i det samhället som dagiset ligger i är ett kulturproblem, det är ingen som vill jobba, ingen som vill arbeta för sin lön, de vill bara ha pengar eller göra lätta saker. Därför får de inte riktigt in de pengar som de behöver.
Men barnen var väldigt söta och glada. Det roligaste de visste var att få se bilderna som Tabita tog på dem och de ville gärna visa upp de bilder de hade målat som deras fröken hade samlat i en var sin pärm, de var så stolta!
Barnen på dagiset!
Några av tjejerna
En glad liten kille!
Barnen visar Alfonso vad de har gjort!
Och så visar de mig vad de har målat!
När barnen målar så målar de mer på sig själva än vad de målar
på pappret!
Här spexar några killar framför kameran!
Det här är påväg till dagiset! Vill passa på att tacka Tabita för alla
fina bilder som hon har tagit!
Senare på eftermiddagen gick vi till ett slags köpcentrum som heter "Libertad" som betyder friheten! Där kan man köpa allt, och då menar jag verkligen allt. Det fanns allt från kläder till smycken till mat till bilar, och på parkeringen kunde man köpa pooler, så om man kände att man behövde en pool kunde man dra dit och shoppa!
Jag har tyvärr ingen bild på de som säljer poolerna just nu men det kommer!
Sen på kvällen skulle Elin komma, en tjej från Ljungby som också skulle göra ett projektarbete om barn och dagis i Salta. Så jag och Tabita åkte med Annika till flygplatsen för att hämta henne och hälsa henne välkommen!
Dag 5 (söndag 30 november)
Utdrag ur Alfonsos loggbok:
" Vi hade sovmorgon imorse, det var skönt! Lite efter 11.00 åkte vi hemifrån för vi var hembjudna på mat hemma hos en familj. Dottern är missionär i Sverige tillsammans med sin man, och det var hos hennes föräldrar vi var hembjudna till. Jag åkte med Familjen Cisneros i deras jeep. tabita och Bella åkte med Kristina, Paulina och Lisa.
Annica berättade att här i Argentina så tar man med sig läsk när man är hembjuden till någon. Man ger inte blommor eller liknande så som vi gör hemma i Sverige.
Vi råkade ta fel väg, eftersom vi inte visste att vägen var avstängd. Vi åkte på vägen och helt plötsligt var det en stor jordhög på vägen = avstängd väg! Så Daniel körde ner i diket och förbi jordhögen och upp på vägen igen(!), det var fler än vi som gjorde så. Men vägen var verkligen avst'ngd för vi kunde inte korsa kanalen som de byggde om... så vi fick vända och ta en annan väg.
Sen kom vi fram och familjen bodde på en stor fin gård, (med ett fint hus) lite utanför Salta. De hade två lösa (stora) hundar; Juliano och Lucca. Lucca var jääättestor, nästan som en björn..
Vi blev bjudna på ARGENTINSKT KÖTT! Det var jätte gott! Vi fick reda på att man i Argentina brukar räkna på ca 1 kg kött per person. Till köttet äter de sallader och bröd. Inte som vi gör: lite kött och mycket potatis/ris/pasta och sallad. Nej de verkligen älskar kött här och fett! haha. Vi fick dricka läsk, som var i stora glasflaskor med plastkork! Efter maten gick vi ungdomar (6st) ut och kollade i deras trädgård och på deras burfåglar.
(Det finns mer att berätta om denna dag! Men jag hinner nte skriva allt just nu, men kolla igen imorgon så finns det mer att läsa och titta på!)
En liten del av deras stora gård.
Argentiskt kött
Bella i väntan på maten, kolla glasläskflaskan och plastkorken.
Det finns ett jätteträd i deras trädård!
Vargbjörnen Lucca.
Vi tre (och Lucca) på Argentinsk grillfest!
" Vi hade sovmorgon imorse, det var skönt! Lite efter 11.00 åkte vi hemifrån för vi var hembjudna på mat hemma hos en familj. Dottern är missionär i Sverige tillsammans med sin man, och det var hos hennes föräldrar vi var hembjudna till. Jag åkte med Familjen Cisneros i deras jeep. tabita och Bella åkte med Kristina, Paulina och Lisa.
Annica berättade att här i Argentina så tar man med sig läsk när man är hembjuden till någon. Man ger inte blommor eller liknande så som vi gör hemma i Sverige.
Vi råkade ta fel väg, eftersom vi inte visste att vägen var avstängd. Vi åkte på vägen och helt plötsligt var det en stor jordhög på vägen = avstängd väg! Så Daniel körde ner i diket och förbi jordhögen och upp på vägen igen(!), det var fler än vi som gjorde så. Men vägen var verkligen avst'ngd för vi kunde inte korsa kanalen som de byggde om... så vi fick vända och ta en annan väg.
Sen kom vi fram och familjen bodde på en stor fin gård, (med ett fint hus) lite utanför Salta. De hade två lösa (stora) hundar; Juliano och Lucca. Lucca var jääättestor, nästan som en björn..
Vi blev bjudna på ARGENTINSKT KÖTT! Det var jätte gott! Vi fick reda på att man i Argentina brukar räkna på ca 1 kg kött per person. Till köttet äter de sallader och bröd. Inte som vi gör: lite kött och mycket potatis/ris/pasta och sallad. Nej de verkligen älskar kött här och fett! haha. Vi fick dricka läsk, som var i stora glasflaskor med plastkork! Efter maten gick vi ungdomar (6st) ut och kollade i deras trädgård och på deras burfåglar.
(Det finns mer att berätta om denna dag! Men jag hinner nte skriva allt just nu, men kolla igen imorgon så finns det mer att läsa och titta på!)
En liten del av deras stora gård.
Argentiskt kött
Bella i väntan på maten, kolla glasläskflaskan och plastkorken.
Det finns ett jätteträd i deras trädård!
Vargbjörnen Lucca.
Vi tre (och Lucca) på Argentinsk grillfest!
Dag 4 (Lördag 29 oktober)
Idag har vi haft ett fullspäckat schema, så vi har haft fullt upp!
På morgonen åkte vi till det hus som det var cellgrupp igår, men nu skulle det vara ett barnmöte där, för barnen i det området!
Det var fullt av barn där och vi träffade flera nya personer, som sagt var är alla så trevliga emot oss och visar så mycket kärlek. Barnen var otroligt söta och ville gärna vara med på bild!
Efter ett tag gick barnen iväg för att spela fotboll eller leka lekar, vi hängde på och såg hur ledarna, som var lika gamla som vi, lekte och spelade med barnen. Förresten var alla killar så duktiga på fotboll, det var helt otroligt!
Sen gick alla tillbaka för att ha ett litet barnmöte, de sjöng sånger och en kvinna berättade lite om Jesus för barnen. Vi svenskar fick gå fram och presentera oss och sen sjunga en sång på svenska, det här fick vi göra varje möte och på vaje dagis vi var på, presentera oss på spanska och sedan sjunga en svensk barnsång.
Alla barn var så glada och tacksamma, och blev så glada om man kramade dem!
Det jag tänkte mycket på var hur familjen som bodde där öppnade upp sitt hem för barnen i området, hur de offrade en dag varje vecka för att låta barnen komma och ha lite kul och berätta om Jesus.
Killarna spelar fotboll
Och en ledare är med och spelar!
Och medan killarna spelar fotboll leker tjejerna i skuggan!
Inne på barnmöte
Efter det åkte vi hem och åt, sen åkte vi till deras kyrka: "Casa de Dios" som den heter och det betyder "Guds hus". Där skulle vi få gå på kyrkans barnmöte!
Först fick vi gå en rundtur i kyrkan, det hade varit en danslokal förut!
Sen började mötet med lite lek och stoj, men sen skulle de sjunga och vi fick ännu en gång sjunga en låt på svenska. Och sen pratade en ledare lite om Jesus!
Vi gick även till ett till barnmöte i ett hem, där de sjöng så det ekade!
De sjunger väldigt mycket här, och det är ju alltid roligt!
En av ungdomarna som lär en liten kille att spela trummor
Barnmöte i kyrkan
Efter barnmötet i kyrkan skulle det vara ett tonårsmöte för ungdomar från 13 till 17 år.
Lovsångs-teamet tyckte att vi skulle spela och sjunga med de, så en halv timme innan mötet skulle börja sa de det till oss och så sa de vilken låt vi skulle köra, det var en låt som vi också kände igen!
Vi hann då inte öva eller något så det var bara att ställa sig där, jag fick en mick och Tabita en bas, sen var det bara att köra! Men killen som skulle sjunga började sjunga på spanska så det var lite svårt att hänga med, de hade ju sagt att de skulle köra den på engelska så att jag också kunde vara med, men det hade han missat! Efter halva låten blev det något fel med ljudet så vi fick avbryta, det kanske var tur det!
Sen lekte de några lekar och vi skulle ju då ocså vara med, men lekarna gick ut på att prata mycket (på spanska alltså) så vi fick göra det bästa vi kunde, man kan säga så här att de hade väldigt roligt när vi skulle försöka prata!
Efter det var det en kille på sjutton år som predikade lite och sen bad de för alla, hur bra möte som helst. Det kändes verkligen som jag var en av dem!
Efter tonårsmötet var det ännu ett möte, det här mötet var för ungdomar från 17 och uppåt!
När det var lovsång var det fullt ös! Alla hoppade och sjöng, vilken kännsla det var!!! Alla argentinarna är så sköna, de är nära till skratt och kärlek!
Efter lovsången var det en man som var lite som en ledare över ungdomarna, han bakade pannkakor samtidigt som han predikade och predikade utifrån det, det var lite kul!
Tonårsmöte
Tonårsmöte
Jag , Tabita och lovsångsteamet som försöker spela en låt!
Jessica på piano!
Ungdomsmöte!
Predikan!
På morgonen åkte vi till det hus som det var cellgrupp igår, men nu skulle det vara ett barnmöte där, för barnen i det området!
Det var fullt av barn där och vi träffade flera nya personer, som sagt var är alla så trevliga emot oss och visar så mycket kärlek. Barnen var otroligt söta och ville gärna vara med på bild!
Efter ett tag gick barnen iväg för att spela fotboll eller leka lekar, vi hängde på och såg hur ledarna, som var lika gamla som vi, lekte och spelade med barnen. Förresten var alla killar så duktiga på fotboll, det var helt otroligt!
Sen gick alla tillbaka för att ha ett litet barnmöte, de sjöng sånger och en kvinna berättade lite om Jesus för barnen. Vi svenskar fick gå fram och presentera oss och sen sjunga en sång på svenska, det här fick vi göra varje möte och på vaje dagis vi var på, presentera oss på spanska och sedan sjunga en svensk barnsång.
Alla barn var så glada och tacksamma, och blev så glada om man kramade dem!
Det jag tänkte mycket på var hur familjen som bodde där öppnade upp sitt hem för barnen i området, hur de offrade en dag varje vecka för att låta barnen komma och ha lite kul och berätta om Jesus.
Killarna spelar fotboll
Och en ledare är med och spelar!
Och medan killarna spelar fotboll leker tjejerna i skuggan!
Inne på barnmöte
Efter det åkte vi hem och åt, sen åkte vi till deras kyrka: "Casa de Dios" som den heter och det betyder "Guds hus". Där skulle vi få gå på kyrkans barnmöte!
Först fick vi gå en rundtur i kyrkan, det hade varit en danslokal förut!
Sen började mötet med lite lek och stoj, men sen skulle de sjunga och vi fick ännu en gång sjunga en låt på svenska. Och sen pratade en ledare lite om Jesus!
Vi gick även till ett till barnmöte i ett hem, där de sjöng så det ekade!
De sjunger väldigt mycket här, och det är ju alltid roligt!
En av ungdomarna som lär en liten kille att spela trummor
Barnmöte i kyrkan
Efter barnmötet i kyrkan skulle det vara ett tonårsmöte för ungdomar från 13 till 17 år.
Lovsångs-teamet tyckte att vi skulle spela och sjunga med de, så en halv timme innan mötet skulle börja sa de det till oss och så sa de vilken låt vi skulle köra, det var en låt som vi också kände igen!
Vi hann då inte öva eller något så det var bara att ställa sig där, jag fick en mick och Tabita en bas, sen var det bara att köra! Men killen som skulle sjunga började sjunga på spanska så det var lite svårt att hänga med, de hade ju sagt att de skulle köra den på engelska så att jag också kunde vara med, men det hade han missat! Efter halva låten blev det något fel med ljudet så vi fick avbryta, det kanske var tur det!
Sen lekte de några lekar och vi skulle ju då ocså vara med, men lekarna gick ut på att prata mycket (på spanska alltså) så vi fick göra det bästa vi kunde, man kan säga så här att de hade väldigt roligt när vi skulle försöka prata!
Efter det var det en kille på sjutton år som predikade lite och sen bad de för alla, hur bra möte som helst. Det kändes verkligen som jag var en av dem!
Efter tonårsmötet var det ännu ett möte, det här mötet var för ungdomar från 17 och uppåt!
När det var lovsång var det fullt ös! Alla hoppade och sjöng, vilken kännsla det var!!! Alla argentinarna är så sköna, de är nära till skratt och kärlek!
Efter lovsången var det en man som var lite som en ledare över ungdomarna, han bakade pannkakor samtidigt som han predikade och predikade utifrån det, det var lite kul!
Tonårsmöte
Tonårsmöte
Jag , Tabita och lovsångsteamet som försöker spela en låt!
Jessica på piano!
Ungdomsmöte!
Predikan!
Dag 3 (fredag 28 oktober)
Jag vaknade idag av att några tuppar gol långt bort i fjärran, jag har verkligen sovit som en stock hela natten.
Efter frukosten, då vi fick testa på det argentinska brödet paella och dulce de leche som pålägg, det är typ colasås, så åkte vi till en utsiiktsplats! Vi skulle få se Salta uppifrån!
Så jag, tabita, Alfonso och kvinnan från Mora åkte upp med linbanan medan Annica och den andra kvinnan som bor och jobbar här, Kristina, åkte upp med bil.
Det var otroligt vackert där med alla träd, vattenfall, blommor och allt! Och utsikten var fantastisk, Salta är hur stort som helts ju! Det är faktist en miljonstad fick vi reda på!
Salta brukar ju kallas för "Salta la linda" som betyder ungefär "det vackra Salta", och det stämmer helt oh hållet tycker jag!
Sen hade vi fika med oss så vi tog en liten fikapaus och testade på det argentinska bakverket: fakturas.
Jag och Tabita vid vattenfallen
I Argentina finns det seriöst hundar överallt!
Utsikten över Salta
Tillsist en bild på oss tre vid utsiktsplatsen!
Sen på eftermiddagen åkte vi tre och Paulina in till Satlas stad, där vi fick se plazan, katedralen och en massa fik och resturanger. Det var faktist väldigt fint där, det var som taget ur en film.
När vi blev lite hungriga så satte vi oss på en uteservering och beställde pizza, vi har liksom hört att pizzan här i Argentina är mycket god. Och sannerligen, det var den!
Det som var lite jobbigt var att många fattiga barn kom fram till oss och ville att vi skulle köpa det de hade, tex halsband och sånt. Men man ska säga nej till sånt och det tog emot lite.
Argentinsk pizza!
Detta är Paulina, i väntan på pizza!
Lite senare, på kvällen skulle vi fyra bli hämtade av en av ungdomarna i kyrkan, Rocio. Hon skulle ta med oss på cellgrupp för ungdomar, en liten samling för ungsdomar alltså.
Det var nu vi också fick reda på att ingen i Argentina kommer i tid, alla kommer lite som de vill, haha. Till och med taxin kom lite som de ville. Vi hade liksom beställt taxi men först glömde de bort oss så vi fick ringa igen och då tog de en väldans lång tid på sig att komma, men det är helt okej för vi kom fram tillslut!
Väl där så presenterade vi oss och alla kom fram och hälsade hjärtligt på oss, de var verkligen jätte trevliga!
Det var två bröder som undervisade och bad med oss alla, det var två härliga killar!
Så det blev en sen kväll, men det har varit helt fantastiskt!
Här är vi på cellgrupp!
Och de två bröderna.
Efter frukosten, då vi fick testa på det argentinska brödet paella och dulce de leche som pålägg, det är typ colasås, så åkte vi till en utsiiktsplats! Vi skulle få se Salta uppifrån!
Så jag, tabita, Alfonso och kvinnan från Mora åkte upp med linbanan medan Annica och den andra kvinnan som bor och jobbar här, Kristina, åkte upp med bil.
Det var otroligt vackert där med alla träd, vattenfall, blommor och allt! Och utsikten var fantastisk, Salta är hur stort som helts ju! Det är faktist en miljonstad fick vi reda på!
Salta brukar ju kallas för "Salta la linda" som betyder ungefär "det vackra Salta", och det stämmer helt oh hållet tycker jag!
Sen hade vi fika med oss så vi tog en liten fikapaus och testade på det argentinska bakverket: fakturas.
Jag och Tabita vid vattenfallen
I Argentina finns det seriöst hundar överallt!
Utsikten över Salta
Tillsist en bild på oss tre vid utsiktsplatsen!
Sen på eftermiddagen åkte vi tre och Paulina in till Satlas stad, där vi fick se plazan, katedralen och en massa fik och resturanger. Det var faktist väldigt fint där, det var som taget ur en film.
När vi blev lite hungriga så satte vi oss på en uteservering och beställde pizza, vi har liksom hört att pizzan här i Argentina är mycket god. Och sannerligen, det var den!
Det som var lite jobbigt var att många fattiga barn kom fram till oss och ville att vi skulle köpa det de hade, tex halsband och sånt. Men man ska säga nej till sånt och det tog emot lite.
Argentinsk pizza!
Detta är Paulina, i väntan på pizza!
Lite senare, på kvällen skulle vi fyra bli hämtade av en av ungdomarna i kyrkan, Rocio. Hon skulle ta med oss på cellgrupp för ungdomar, en liten samling för ungsdomar alltså.
Det var nu vi också fick reda på att ingen i Argentina kommer i tid, alla kommer lite som de vill, haha. Till och med taxin kom lite som de ville. Vi hade liksom beställt taxi men först glömde de bort oss så vi fick ringa igen och då tog de en väldans lång tid på sig att komma, men det är helt okej för vi kom fram tillslut!
Väl där så presenterade vi oss och alla kom fram och hälsade hjärtligt på oss, de var verkligen jätte trevliga!
Det var två bröder som undervisade och bad med oss alla, det var två härliga killar!
Så det blev en sen kväll, men det har varit helt fantastiskt!
Här är vi på cellgrupp!
Och de två bröderna.
Dag 2 (torsdag 27 oktober)
Efter att vi fått frukost på planet gick vi ner för landning. VI VAR I ARGENTINA!!! Det var så ljust och grönt!
Vi gick av det stora planet och det var ljust och varmt,, men inte så att värmen slog emot oss.
Nu var vi i Argentina, alla skyltar var på spanska. Vart vi än kollade var det spansktalande människor... Vart skulle vi gå? Vi fick tag i en engelsktalande tjej som hjälpte oss till rätt kö. Innan vi fick tag på henne gick tjejerna på toa och under tiden väntade jag. Då kom en man och skulle gå på toa. Men han hittade inte rätt. Först gick han til en skrubb, sen till tjejtoan, sen till peronaldörren. Men jag hjälpte honom tillrätta.
I kön som vi tod i, så pratde vi och sjöng. Alla runtomkring kollade på den konstiga trion som pratade ett vilt främmande språk. Egentligen stack vi inte ut så jättemycket, eftersom argentinarna i BA kan vara ljushyade och mörkhyade, blonda (färgat) och mörkhåriga, + att de har alla möjliga ögonfärger. När vi sotd där var det en man som frågade oss på svenska om vi var från Sverige!! Vi var inte själva som pratade spanska, det var skönt!
Vi hade fått blanketter att fylla i, som skulle lämnas in till landet. Men vi fattade inte riktigt hur man skulle göra. När vi kom fram till en kvinna vid en disk och frågade om hon talade engelska, blev hon sur och sa att här i Argentina pratar vi spanska. (Det fick vi verkligen klart för oss sen, för det är få som pratar bra engelska där..) Tillslut kom vi ut från flygplatsen med väskor och lite förvirrade... Vi hade köpt biljetter till Manuel Tienda Leon bussen, som skulle ta oss till inrikesflygplatsen. Vi fick fråga två snälla män om vart busen var. Kom ihåg att allt vi frågade nu var på spanska! Vi hittade bussen och klev på. Denna bussresa skulle ta ca 1 timme, och vi skulle åka genom den stora och farliga huvudstaden: Buenos Aires.
Dessa bilder är tagna av Tabita när vi sitter i bussen. Dessa är bara några bilder hon tog, men jag har inte tillgång till alla bilder än.
Det fanns vackra skyskrapor och höghus av glas....
... och det fanns höghus och lägenheter som såg ganska illa medfarna ut.
Det fanns byggnader i många olika former, man skulle kunna tro att detta är en kyrka...
Det finns även mycket färglada hus också, som detta.
Vissa tycker det är klotter, andra tycker det är konst. Tabita knäppte många sådana här bilder i förbifarten.
Kankse visar det här vissa människors känslor i Argentina? Eller jag vet inte...
Vi gick av det stora planet och det var ljust och varmt,, men inte så att värmen slog emot oss.
Nu var vi i Argentina, alla skyltar var på spanska. Vart vi än kollade var det spansktalande människor... Vart skulle vi gå? Vi fick tag i en engelsktalande tjej som hjälpte oss till rätt kö. Innan vi fick tag på henne gick tjejerna på toa och under tiden väntade jag. Då kom en man och skulle gå på toa. Men han hittade inte rätt. Först gick han til en skrubb, sen till tjejtoan, sen till peronaldörren. Men jag hjälpte honom tillrätta.
I kön som vi tod i, så pratde vi och sjöng. Alla runtomkring kollade på den konstiga trion som pratade ett vilt främmande språk. Egentligen stack vi inte ut så jättemycket, eftersom argentinarna i BA kan vara ljushyade och mörkhyade, blonda (färgat) och mörkhåriga, + att de har alla möjliga ögonfärger. När vi sotd där var det en man som frågade oss på svenska om vi var från Sverige!! Vi var inte själva som pratade spanska, det var skönt!
Vi hade fått blanketter att fylla i, som skulle lämnas in till landet. Men vi fattade inte riktigt hur man skulle göra. När vi kom fram till en kvinna vid en disk och frågade om hon talade engelska, blev hon sur och sa att här i Argentina pratar vi spanska. (Det fick vi verkligen klart för oss sen, för det är få som pratar bra engelska där..) Tillslut kom vi ut från flygplatsen med väskor och lite förvirrade... Vi hade köpt biljetter till Manuel Tienda Leon bussen, som skulle ta oss till inrikesflygplatsen. Vi fick fråga två snälla män om vart busen var. Kom ihåg att allt vi frågade nu var på spanska! Vi hittade bussen och klev på. Denna bussresa skulle ta ca 1 timme, och vi skulle åka genom den stora och farliga huvudstaden: Buenos Aires.
Dessa bilder är tagna av Tabita när vi sitter i bussen. Dessa är bara några bilder hon tog, men jag har inte tillgång till alla bilder än.
Det fanns vackra skyskrapor och höghus av glas....
... och det fanns höghus och lägenheter som såg ganska illa medfarna ut.
Det fanns byggnader i många olika former, man skulle kunna tro att detta är en kyrka...
Det finns även mycket färglada hus också, som detta.
Vissa tycker det är klotter, andra tycker det är konst. Tabita knäppte många sådana här bilder i förbifarten.
Kankse visar det här vissa människors känslor i Argentina? Eller jag vet inte...
Urdrag ur Alfonsos loggbok:
"Sen kom vi ur bussen och här luktade det inte gott! Det luktade jättemycket avgaser mm. Det var nästan så man längtade hem till Sthlms avgaser - nej jag skoja! Sen checkade vi in bagaget på den nya flygplatsen och fick våra biljetter. Sen skulle vi ta ut pengar från en bankomat, men vi fattade inte hur man gjorde.. Efter det skulle vi ringa Annica men det gick inte. Först tänkte vi köpa något att äta och dricka, men vi blev rädda att de skulle "ta" våra kort och att vi inte skulle se vad de gjorde, så vi köpte inget. Vi väntar tills vi får snack på planet. Men man känner sig lite seg, trött, törstig, och hungrig - nästan lite illamående. Men det blir nog bra. Om 1 min öppnar de gaten! BTW! JAG GLÖMDE TA MED MIG HANDDUK OCH BADKLÄDER!"
15.15- argentinsk tid.
"Nu sitter vi tre brebid varandra på flyplanet till SALTA! OM CA 30 MIN ÄR VI FRAMME I SALTA :O !!!!! Vi har fått dricka och snack, så nu är jag mest trött och seg. Förut ville jag spy, nej inte på riktigt men jag kände mig apatisk. Man kan se bergen nu!! Nu går vi ner för landning (btw, vi fick gå upp för en trappa till planet, som de rullade fram -coolt.) Jo en sak: Vattnet här rä brunt, alltså i floderna och i "havet". Fast det blir blåare ju mindre det blir.."
Sen på kvällen kl. 22.13 (argentinsk tid) låg jag i min säng och sammanfattde dagen:
"..Bergen är otroliga och landskapet med! Fast här är det torrare än i BA. Värmen slog emot oss när vi gick av planet. Flygplatsen var liten och vi fick våra väskor. Annica stod och väntade på oss ock kramde oss välkomna! (BTW, jag vill bara säga att jag hör flygplan åka över oss, då vi bor 5 min från flygplatsen. Dessutom hör jag hundskall långt bort, och tassar gå utanför dörren. Familjen Cisneros har tre vakthundar: Alfrida, Tjorven och Snoopy.)
Sen åkte vi till deras hus, de bor i en fin enplansvilla. Annicas man; Daniel var hemma, och 2 andra svenska kvinnor. En som bor här och en som hälsar på, hon kommer från Mora! Vi fick äta en god skinkpaj och jag råkade spruta sodavatten på halva matbordet och Tabita.. hon blev lite rädd. Det är jätte varmt! Vi satt i solen en stund och Annica gick igenom vårt schema för de 2 veckorna. Sen fick vi träffa en tjej som heter Paulina som ocksås kom hit. Hon pluggar till socionom och gör sin praktik i Salta i 4 mån. Vi knäppte kort, och jag tog på äkta argentinsk mark! Jag har ingen täckning på mobilen eftersom jag har kontantkort, men det ordnar sig. Nu ska jag sova, jag är jääättetrött. Det blir frukost imorgon kl 08.00. SOV GOTT! Z z z z...."
Hemma hos Familjen Cisneros! (Snoopy är med på bilden)
"Sen kom vi ur bussen och här luktade det inte gott! Det luktade jättemycket avgaser mm. Det var nästan så man längtade hem till Sthlms avgaser - nej jag skoja! Sen checkade vi in bagaget på den nya flygplatsen och fick våra biljetter. Sen skulle vi ta ut pengar från en bankomat, men vi fattade inte hur man gjorde.. Efter det skulle vi ringa Annica men det gick inte. Först tänkte vi köpa något att äta och dricka, men vi blev rädda att de skulle "ta" våra kort och att vi inte skulle se vad de gjorde, så vi köpte inget. Vi väntar tills vi får snack på planet. Men man känner sig lite seg, trött, törstig, och hungrig - nästan lite illamående. Men det blir nog bra. Om 1 min öppnar de gaten! BTW! JAG GLÖMDE TA MED MIG HANDDUK OCH BADKLÄDER!"
15.15- argentinsk tid.
"Nu sitter vi tre brebid varandra på flyplanet till SALTA! OM CA 30 MIN ÄR VI FRAMME I SALTA :O !!!!! Vi har fått dricka och snack, så nu är jag mest trött och seg. Förut ville jag spy, nej inte på riktigt men jag kände mig apatisk. Man kan se bergen nu!! Nu går vi ner för landning (btw, vi fick gå upp för en trappa till planet, som de rullade fram -coolt.) Jo en sak: Vattnet här rä brunt, alltså i floderna och i "havet". Fast det blir blåare ju mindre det blir.."
Sen på kvällen kl. 22.13 (argentinsk tid) låg jag i min säng och sammanfattde dagen:
"..Bergen är otroliga och landskapet med! Fast här är det torrare än i BA. Värmen slog emot oss när vi gick av planet. Flygplatsen var liten och vi fick våra väskor. Annica stod och väntade på oss ock kramde oss välkomna! (BTW, jag vill bara säga att jag hör flygplan åka över oss, då vi bor 5 min från flygplatsen. Dessutom hör jag hundskall långt bort, och tassar gå utanför dörren. Familjen Cisneros har tre vakthundar: Alfrida, Tjorven och Snoopy.)
Alfrida och Tjorven
Hemma hos Familjen Cisneros! (Snoopy är med på bilden)
Första dagen på vår fantastiska resa!
Dag 1 (26 okotber):
Detta är urdrag från Alfonsos loggbok:
"Idag börjar vår resa till Argentina. Jag har ont i mina öron, vi sitter på planet till Heathrow."
(svensk tid: 19.45) " Nu har vi landat och vi sitter och tar det lugnt. Vi har hittat vår terminal...eller vi kom till terminal 5 direkt. Det onda i öronen försvann sen när jag fick tipset av Tabita att gäspa. Vi väntar på att det ska visas på skärmarna till vilken gate vi ska gå till. Det finns 3 "huvudgrupper" som har egna gater, och för att komma till dem måste man åka tunnelbana. Det kan ta 10 till 20 min att åka med tågen."
Vi tre; Gabriella, Alfonso och Tabita. Tre trötta vänner i London Heathrow.
Sen skrev jag inget mer för det hände så mycket. Men så här skrev jag dagen efter om hur det var:
"Vi kom fram till Uk välbevarade, sen kollade vi runt. Det var fint på flygplatsen och bra organiserat och bra skyltat. Men det var stor säkerhet! Vi åkte tåg till vår gate, och det var jättemycket folk som skulle med British Airways flyget! Många pratade spanska.. vi ville också göra det. Det är ett under att så stora plan kan flyga!! Vi fick bra platser i mitten, och vi fick sitta brevid varandra. det var 3x3x3 platser + två stora mittgångar emellan.
Gabriella vid en mailbox to the Royal Family. "Oooooh titta, ta kort på mig här" sa hon
Det var TV-skärmar framför oss (alltså på sätena framför oss) och det var touchskärm haha. Självklart fick man egna hörlurar och kudde och filt och sånt. Vi blev serverade mat och dryck. (En kul grej var att personalen på planet pratade brittisk engelska. Och när de frågade oss vad vi ville ha blev det automatiskt att vi svarade tillbaka med brittisk engelska. Det roligaste var när Gabriella skulle be om "orange juice" haha!) Efter det somnade vi. Men vi vaknade sen och så kollade vi på film, sov, kollade på tv, sov osv. Vi satt nära toaletterna som tur var, så slapp vi gå så långt!"
En trött tjej, med en välbehövd engelsk Coca-cola. Nu är vi på flyget till Argentina!!!
Detta är urdrag från Alfonsos loggbok:
"Idag börjar vår resa till Argentina. Jag har ont i mina öron, vi sitter på planet till Heathrow."
(svensk tid: 19.45) " Nu har vi landat och vi sitter och tar det lugnt. Vi har hittat vår terminal...eller vi kom till terminal 5 direkt. Det onda i öronen försvann sen när jag fick tipset av Tabita att gäspa. Vi väntar på att det ska visas på skärmarna till vilken gate vi ska gå till. Det finns 3 "huvudgrupper" som har egna gater, och för att komma till dem måste man åka tunnelbana. Det kan ta 10 till 20 min att åka med tågen."
Vi tre; Gabriella, Alfonso och Tabita. Tre trötta vänner i London Heathrow.
Sen skrev jag inget mer för det hände så mycket. Men så här skrev jag dagen efter om hur det var:
"Vi kom fram till Uk välbevarade, sen kollade vi runt. Det var fint på flygplatsen och bra organiserat och bra skyltat. Men det var stor säkerhet! Vi åkte tåg till vår gate, och det var jättemycket folk som skulle med British Airways flyget! Många pratade spanska.. vi ville också göra det. Det är ett under att så stora plan kan flyga!! Vi fick bra platser i mitten, och vi fick sitta brevid varandra. det var 3x3x3 platser + två stora mittgångar emellan.
Gabriella vid en mailbox to the Royal Family. "Oooooh titta, ta kort på mig här" sa hon
Det var TV-skärmar framför oss (alltså på sätena framför oss) och det var touchskärm haha. Självklart fick man egna hörlurar och kudde och filt och sånt. Vi blev serverade mat och dryck. (En kul grej var att personalen på planet pratade brittisk engelska. Och när de frågade oss vad vi ville ha blev det automatiskt att vi svarade tillbaka med brittisk engelska. Det roligaste var när Gabriella skulle be om "orange juice" haha!) Efter det somnade vi. Men vi vaknade sen och så kollade vi på film, sov, kollade på tv, sov osv. Vi satt nära toaletterna som tur var, så slapp vi gå så långt!"
En trött tjej, med en välbehövd engelsk Coca-cola. Nu är vi på flyget till Argentina!!!
Okej.
Ja det är fortfarande november och kallt.. inte som hemma i Salta och ARGENTINA.
Om ni undrar var bilderna och loggboks-urdragen som jag lovat är, så kan jag säga att de är på väg.. Jag skulle få bilderna av Tabita i söndags.. men så blev det inte. Men jag har en idé om att visa våra dagar i Argentina med start den 1 december... det blir nästan som en julkalander, fast den bara är i 19 dagar haha.
Ja så jag ska försöka fixa bilderna fort, för er skull!
(Bilderna är tagna av vår vän Elin Henriksson)
Detta är taget när vi är på väg till bergsbyn Angastaco.
(Till er som kanske tvivlar på att vi varit hos barnen i Salta.)
Lägg märke till att vi är på dagiset San Alfonso, en av bilderna på headern är ju från samma dagis.
Kan ni se vilken av bilderna?
Om ni undrar var bilderna och loggboks-urdragen som jag lovat är, så kan jag säga att de är på väg.. Jag skulle få bilderna av Tabita i söndags.. men så blev det inte. Men jag har en idé om att visa våra dagar i Argentina med start den 1 december... det blir nästan som en julkalander, fast den bara är i 19 dagar haha.
Ja så jag ska försöka fixa bilderna fort, för er skull!
(Bilderna är tagna av vår vän Elin Henriksson)
Detta är taget när vi är på väg till bergsbyn Angastaco.
(Till er som kanske tvivlar på att vi varit hos barnen i Salta.)
Lägg märke till att vi är på dagiset San Alfonso, en av bilderna på headern är ju från samma dagis.
Kan ni se vilken av bilderna?
Still in november..
Hej på er!
Jag ser att det finns vissa som håller ut och hoppas på att vi ska göra ny inlägg här på bloggen. Och nu kan jag säga att ikväll kommer jag få bilderna som Tabita tagit. Hon tog ca 3500 bilder plus att hon filmade... på 19 dagar i Argentina. Då kan ni förstå alla intryck vi har fått! Som tidigare nämnts kommer vi (när bilderna är helt klara) att lägga upp bilder från vår resa. Vilket är ganska snart! Så att Ni får se vad vi har varit med om! Vi kommer att skriva utdrag från våra loggböcker för att ni ska få veta hur vi kände och våra tankar.
Om vi längtar tillbaka? Ja det var ju inte helt fel med värmen.. och vännerna.. och så. Men det är bra och skönt här i Sverige.
Jag ser att det finns vissa som håller ut och hoppas på att vi ska göra ny inlägg här på bloggen. Och nu kan jag säga att ikväll kommer jag få bilderna som Tabita tagit. Hon tog ca 3500 bilder plus att hon filmade... på 19 dagar i Argentina. Då kan ni förstå alla intryck vi har fått! Som tidigare nämnts kommer vi (när bilderna är helt klara) att lägga upp bilder från vår resa. Vilket är ganska snart! Så att Ni får se vad vi har varit med om! Vi kommer att skriva utdrag från våra loggböcker för att ni ska få veta hur vi kände och våra tankar.
Om vi längtar tillbaka? Ja det var ju inte helt fel med värmen.. och vännerna.. och så. Men det är bra och skönt här i Sverige.
