Okej.
Om ni undrar var bilderna och loggboks-urdragen som jag lovat är, så kan jag säga att de är på väg.. Jag skulle få bilderna av Tabita i söndags.. men så blev det inte. Men jag har en idé om att visa våra dagar i Argentina med start den 1 december... det blir nästan som en julkalander, fast den bara är i 19 dagar haha.
Ja så jag ska försöka fixa bilderna fort, för er skull!
(Bilderna är tagna av vår vän Elin Henriksson)
Detta är taget när vi är på väg till bergsbyn Angastaco.
(Till er som kanske tvivlar på att vi varit hos barnen i Salta.)
Lägg märke till att vi är på dagiset San Alfonso, en av bilderna på headern är ju från samma dagis.
Kan ni se vilken av bilderna?
Still in november..
Jag ser att det finns vissa som håller ut och hoppas på att vi ska göra ny inlägg här på bloggen. Och nu kan jag säga att ikväll kommer jag få bilderna som Tabita tagit. Hon tog ca 3500 bilder plus att hon filmade... på 19 dagar i Argentina. Då kan ni förstå alla intryck vi har fått! Som tidigare nämnts kommer vi (när bilderna är helt klara) att lägga upp bilder från vår resa. Vilket är ganska snart! Så att Ni får se vad vi har varit med om! Vi kommer att skriva utdrag från våra loggböcker för att ni ska få veta hur vi kände och våra tankar.
Om vi längtar tillbaka? Ja det var ju inte helt fel med värmen.. och vännerna.. och så. Men det är bra och skönt här i Sverige.
Hej igen!
Kom på att det var ett tag sen ni hörde något från oss. Imorgon är det en vecka sen vi kom hem till kalla Sverige. Vi har försökt att smälta allt vi varit med om. I söndags när jag kom hem, så kändes det konstigt. Kroppen, musklerna och så, de gjorde som de brukade göra: gå till toaletten och tvätta händerna.. Men jag själv fattade inte riktigt... det kändes lite som man drömde. I måndags i skolan, fick jag nypa mig i armen för att verkligen förstå att jag var tillbaka. En sak som är svår att anpassa sig till är vädret. Här i Sverige är det (jätte) kallt, jämfört med Salta.
Nu i veckan när folk frågat hur det var i Argentina, så har jag svarat: varmt och omtumlande.. för jag har inte orkat svara något mer. Men nu känner jag mig redo att börja berätta om allt fantastiskt men också alla gripande historier vi har fått varit med om. Nu börjar vår tid att berätta om allt vi varit med om, vi kommer att besöka olika ställen och berätta om resan. Vårt mål med detta projekt var/är ju att uppmärksamma barnen i Salta. Uppmärksamma har ju olika betydelser: att man berättar för andra om dem, och att man verkligen gör detta offentligt. Eller att vi uppmärksammar själva barnen, att vi tar tid med dem, lyssnar, leker och kramar dem. För de behöver barnen därborta! När vi ser bilderna från vår resa käns det som om vi var där igår, alla intryck och minnen kommer nog aldrig att försvinna.
Som Tabita sa förut: Vi kan inte lova att vi kommer hem lika som vi var när vi åkte. För vi är inte samma personer längre, som vi var då. Idag kommer jag, Tabita och Gabriella börja berätta för andra, om vår resa och visa bilder. Vi kommer som tidigare nämnt att lägga upp bilder här, så att ni också får ta del av vår fanatastiska resa: till Barnen i Salta!
Tack Tempo i Karlbo
Söndag 13 november
(nu kanske ni tänker: "okej, vad är det nu som har hänt?" Det ska jag berätta nu)
Vi var ju på Canpoy, ett riktigt äventyr! Det var supervarmt ute! Minst +40C i solen.. Vi tog på oss hjälm och handskar (=bromsen), och sele. Sen fick vi gå upp för berget i en kvart.. i stekande sol, utan vatten. Väl däruppe fick vi vatten som tur var och en genomgång av vad vi skulle ge oss in på. Sen "slängde" sig en efter en av oss ut i luften. Vi åkte högt, högt över marken och utsikten var muy grande! Det var en härlig känsla och det var jättefint! Vi åkte 4 linor. Sen på kvällen när vi kom hem till huset, var vi själva hemma. Då ramlade det en stor spindel ner från taket, ner på Tabitas arm och landade på bordet. 2 skrek för att de såg spindeln, 2 skrek för att de andra skrek.. det slutade med att spindeln avlivades. (Detta var i onsdags)
Sen i torsdags (10 nov) så var det sista dagen i Salta. Då var vi inne i staden och sen på kvällen var vi hembjudna till en familj, för att äta pizza. Muy rico! (mycket gott).
Sen i fredags (11 nov) skulle vi åka från Salta till Buenos Aires, och sen till London och sen hem.
Men det blev inte som vi tänkt oss....
Planet från Salta var 2 timmar försenat och vi hade bara 3,2 timmar på oss att: hämta väskor, byta flygplatser, checka in, gå igenom kontroller. Men hur som helst så chansade vi och tog det försenade planet.
Väl i Buenos Aires så sprang vi för att hämta väskorna, sprang för att köpa biljett till taxi, sprang till taxin, åkte taxi vrålfort till utrikesflygplatsen. När vi kom fram, var klockan 14.28 och vårt plan skulle gå 14.40.
Vi rusade till incheckningsdisken och de hänvisade oss till British Airways kontor.
Vi sprang in där och sa att vi var sena men att vi var här och att vi ville gå på planet.
Men vi var försent ute, gaten hade stängt och planet skulle snart lyfta..... Men de bokade om oss på ett Britsh Airway flyplan nästa dag, samma tid.
Vi missade planet hem.... Vi kastades mellan hopp och tvivel. Vår värld rasade, hur skulle vi nu göra? Men Gud är god, och det ordnade sig tillslut! Vi tog in på ett hotell i centrala Buenos Aires. Samma hotell som vår vän Paulina och hennes mamma bodde på just denna helg! Vi åkte taxi dit och sen på kvällen fick vi se Buenos Aires by night. Det var verkligen skillnad mot Salta. Här var det en annan klädstil och det var mer "uppblandat" här. Ibland kändes det som man var hemma i Stockholm eller någon annan europeisk stad!
Vi såg Obilisken, Klocktornet, den stora gröna fina plazan, vi gick på en stor shoppinggata, och vi såg katedralen.
Ja så det ordnade sig tillslut. Sen igår lördag fick vi biljetterna hem och vi steg på planet och sa adjö till Argentina för den här gången. Sen bar det av hemmåt. Först till London- Heathrow, och sen till kära Sverige och Arlanda!
Nu är vi alla tre hemma i våra hus och hos våra familjer. I ett kallt och grått och mörkt Sverige! Men här finns det trevilga toaletter, mörkt bröd, varm korv med ketchup, saltare mat och djungelvrål!
Tänk att få äta en riktig svensk frukost imorgon!
Vi har verkligen fått vara med på äventyr (efter äventyr, efter äventyr..) Vi har fått sett fattigdom, utsatthet, tacksamhet, blod, svett och tårar. Fått en ny förståelse för hur dyrbart vatten är och hur gott kallt vatten är! Förstått hur varm solen kan vara... vi smälte nästan!
Detta är ju inte det sista inlägget här på bloggen. Nu kommer vi ta igen oss lite och smälta allt som vi har varit med om. Men sen kommer vi lägga upp bilder från vår fantastiksa resa och kanske att vi skriver lite korta utdrag från våra loggböcker eller något.
Men nu är vi som sagt hemma i Sverige, men till Salta, och Argentina säger vi:
¡Hasta luego!
9 november
Pa vag hit sa akte vi forbi tva doda kor som lag vid sidan om vagen..
Vattnet haller pa att ta slut och gamarna flyger over oss, nej jag skoja, men det kandes lite som det forut.
Men nar vi fick hora att tiden andrats fran 16 till 14.45 och vi horde Black Eyed Peace spelas pa radion kom hoppet tillbaka! Ha det bra alla, i svala Sverige! Nu bar det av pa annu ett aventyr! Be garna att det gar bra och att vi overlever!
8 november
Hej alla!
Upptäckte att vi inte har hört av oss till omvärlden på 5 dagar... Jo vi lever, med nöd och näppe. Vi har fått utstå blod, svett och tårar. O ni undrar vad v har gjort så har vi varit på äventyr i bergen: Angastaco!
Fast först så hände lite andra saker. (okej, jag komer inte ihåg exakt vad som hände, men jag ska försöka pressa fram minnen från min matta hjärna. klockan är 23.28 argentinks tid. Man får massor av olika intryck så man blir matt!)
Okej jag kommer inte ihåg vad som hände i fredags... Jag har inte min loggbok här så jag kan inte kolla, men i söndags så hade vi en "slappdag". Tabita, Gabriella, Elin och jag gick till en utomhuspool för att sola och bada. Det var lite molningt först men sen kom solen Oj vad den stekte på vår hud! Jag kan ju säga att vi är lite mörkare nu än vad vi var när vi åkte..... Ja sen i måndags så åkte vi till bergen, och vårt mål var bergsbyn Angastaco. Det ligger ca 5 timmar från Salta.
Landskapen ändrades på bara några min. Först var det åkrara och så, sen blev det frodiga träd och nästan djungellikt kring vägen. Sen tornade de verkliga bergen sig framför oss! Vi häpnades av deras storlek och hur forationerna ändrade sig. Tabita (som tar och har tagit alla kort) försökte ta kort på bergen, men man kunde inte fånga brgen och landskapets verkliga skönhet. Man måste se dem i verklighet för att förstå!
Sen var vi med på ett barnmöte i en öde bergsby som heter Churkal. Det var jäääätte varmt och solen brännde! Det var mycket flugor där, men barnen var glada. Vi åte genom en kaktusskog, och Tabita råkade få en tagg i benet så hon började blöda lite. Sen var bilresan ganska jobbig, eftersom det var varmt ute och inne i bilen. Vi var 11 personer som åkte till bergen i 2 bilar. Sen så blåste det ibland så man näsan fick tårar i ögonen.
Ja vi sov över i Angastac till idag. Sen fick vi se på ett sjukhus, ett dagis, en kyrka och ett vinplantage. Sen åkte vi hem. Jag var tung i huvudet av all värme och sol. Nu förstår vi hur dyrbart vatten verkligen är!! På väg hem så åkte vi förbi otroliga berg och vackra bergslandskap. Det hade bildats olika figurer i bergen mm. Vi stannade och fikade vid en flod, där doppade vi fötterna i det sköna, svalkande vattnet!
Nu är vi hemma i Salta, rena och fräscha. Nu ska v sova, för imorgon blir det nya äventyr. Då ska jag, tjejerna och en tjej som heter Paulina kasta oss över en ravin/bergslyfta. Vi ska åka en slags linbana, eller nej det kan man ne kalla det. Men man har en sele som man sitter fast i, sen så har man en handske som fungerar som broms, och sen så kastar man sig ut i luften och åker över marken högt högt upp! Jag har nog inte förståt vad jag har gett mig in på, nej men det blir nog kul! Hoppas det är bra med er i Sverige! Avslutningsvis vill jag säga att det var +35 C i Angastaco idag. Det var olidligt, ett tag trodde jag att vi skulle stryka med, man bävade för att gå ut i solen. Så det är inte alltid det är kul med sol och värme. Men vi lever, Tack Gud!
Sov gott!
3 november
Det slog nyss om till den 3 november här i Salta. Tack för era kommentarer, det är kul att höra från er!
Idag, eller igår var vi på ett dagis som heter San Alfonso. Vi var där i måndags också men då var dt inte lika många barn där. Dessa barn är i 5-års åldern. Vi var där under hela tiden barnen var på dagis. Vi sjöng och lekte och pysslade med dem. Sen hade Gabriella och jag köpt presenter till dem: pussel, doktorset, kastrull, bestick och andra kökssaker och två barnböcker. De blev jätteglada!
Vi åt även lunch där, vi fick någon gul soppa med en köttklump i, men jag fick enfettklump istället... Sen fick vi egengjord pasta med kött och till efterrätt: arroz con leche (alltså ris med mjölk och mycker socker!!!) Det sista var inte så gott. Jag var den enda av oss fyra som åt upp efterrätten. Den fjärde är en tjej som heter Eli och kommer från Ljungby. Hon gör också ett projktarbete och är lika gammal som mig och Gabriella.
Idag har vi varit hem till en 9-årig pojke som heter Facondo. Han var jättesnäll! Vi fick se hur han och hans familj bor. De är 7 i hans familj, två föräldrar, 4 barn och en moster. De bodde i ett ruffigt kvarter och de hade verkligen inte mycket! De hade tre byggnader på sin lilla, lilla gård. "Husen" såg ut som påbörjade tegelhus. Ni kanske förstår att det inte är ett lätt liv de lever. Men de fick presenter och mat av oss!
1 november
Här kommer lite bilder, som jag tror ni har väntat på. Jag ber om ursäkt för att det tagit en tid för att få upp bilderna men det har varit lite "hinder" som gjort att de dröjt. Men se och njut!
Hemma hos familjen Cisneros. Hunden heter Snoopy
Utsikt från linbanan över Salta.
Jag och Gabriella uppe på "utsiktberget"
Kolla blommorna, de ser ut som blåklockor ju!
Lördag 29 oktober.
En tjej på "Hora Feliz" i lördags den 29 okt.
De lekte ute i den stekande solen.
Detta är från i lördags när vi var på barnmöte.
Ja det finns verkligen kontraster här.
SÖNDAG 30 OKTOBER.
Detta var från i söndags, efter kvällsmötet.
Jag smälter in.. haha
Argentinskt kött som v fick i söndags. Vi var hembjudna till en familj som bodde på en stor fin gård lite utanför Salta.
Vi tre på deras gård. Deras stora hund Lucca, var stor som en björn!
